Hon har bara glömt

Så plötsligt att hon nästan knockas, avstannar allt.
Känslor. Tankar. Allt viker undan. Försvinner.

Det blir så tyst att hon undrar om världen slutat snurra.

Bara hon och stunden blir kvar. Ögonblicket och hon med sig själv.
Drömmar. Vägskäl.

Hon vet - hon har bara glömt...
 

Filmstjärnan Erica

När jag var liten (för inte alls så länge sedan:)...
 
...älskade jag att bläddra i min mammas album med gamla filmstjärnor. De där äkta med blank plast över, ni vet.
Vissa filmstjärnor var jätteknalliga i färgerna medan andra var ljust pastellfärgade och såg nästan målade ut.
 
När jag redigerade några av bilderna på vackra Erica, så tänkte jag på just de där pastelliga - för visst liknar hon ju en riktig filmstjärna!
 
 
 

Tunt glas

Vissa dagar är som tunt glas.
Med sköra tankar. Sköra drömmar.

Det gamla och nya krockar så hårt att det gör ont.

Hon bär på alltför många ord - de som borde sägas och de som borde förbli osagda.
Det finns så mycket som aldrig syns. Som aldrig visas.

Vad vet vi om varandra? Egentligen...
 

I skenet av en blixt

Ikväll trixade jag lite med ljussättningen hit och dit runt flickorna...
 
...enligt pappas första tips att bara använda en blixt och skapa skuggor. Betydligt lättare att få stå bakom kameran i lugn och ro, än mitt första försök med mig själv som modell för några veckor sedan:)
 
Blev många kort på både Ella och Erica ikväll. Och om man kanske tror att de hela tiden är allvarliga framför linsen, så kommer det att komma bildbevis längre fram där motsatsen tydligt framträder:)
 

Glädjehopp

Igår kom fina Camilla och hennes lika fina söner och hälsade på
 
Vi hoppade högt av glädje, så att säga...:)
 

Två sötisar och ännu en vampyr

Idag har det varit två fnittriga töser hemma...
 
...och det dröjde inte länge innan studioblixtarna sattes på i vardagsrummet:)
 
 
 

Mor & Döttrar

Är det verkligen en mamma och tre döttrar, eller är det fyra systrar?
 
Alla tog i alla fall detta med gruppfotograferingen på största allvar..hmmm...:)
 

Dagens andra vampyr...

...blev min finaste lilla höna <3
 
För några dagar sedan råkade hon sätta foten på Phokusera i soffan och undrade vad det var.
”Det är en tidning om foto, Elin Kero är med i den”
Jenna lyfte foten från tidningen på en millisekund och tog upp tidningen så försiktigt, som om det var en liten baby.
”Mamma, jag vill så gärna ha en sak…Elins autograf”

Jenna har stenkoll på Elins blogg - inspirerad av vampyrbilderna, ville hon också ha en...
 
 
 
 

Saga i Twilightsanda

Femte filmen av Twilight går på bio nu...
 
...och hemma är ämnet högaktuellt, då jag har en liten dotter som kastar sig över både filmerna och böckerna.
Och när hon såg Elin Keros fantastiska vampyrbild, så ville hon också få bli en vampyr:)
 
Nu tycker jag inte att Saga är det minsta vampyrlik, men det var hennes Twilightböcker jag lånade för tre år sedan så jag tog en bild av henne för att prova detta. Hittade en tutorial på nätet (som jag givetvis inte alls orkade följa sedan, utan gick på eget gehör:)
 
Mitt första vampyrtolkningsförsök här alltså - plus bilder på "vanliga" Saga (som ser ut som vackraste filmstjärnan när man lyckas fånga hennes leende på bild:)
 

Nora

Ska jag erkänna, så är jag faktiskt lite rädd för Nora...
 
...hon och jag ser nämligen inte samma saker i bilderna av henne:)
Någon jag tycker är jättefin, kan hon fullständigt rata och jag fattar ingenting.

Så jag fick lite direktiv att följa denna gång, men efter att ha läst dem var jag fortfarande lika rädd...:)

För jag tycker ju hon är vacker på alla bilder - särskilt förtjust är jag i hennes uttryck på översta bilden.
 
 
 

My person

Jag är så stolt över att ha henne som vän
 

Ella i studion

Jättemånga vackra tjejer har jag haft här hos mig ikväll:)
 
Tre systrar och en mamma som har fotats var för sig och tillsammans.
Ella hade fixat med en lite annorlunda make up och blev först ut i ljuset av mina nya blixtar:)
 
 
 

Butterfly...

Nyfiket strök jag runt mina blixtar idag...
 
...vill ju så gärna prova hur olika inställningar blir och så där, ingen har anmält sig frivillig ännu så jag fick ställa upp som modell igen:)
 
Och idag fick jag lov av pappa att ställa båda i 45 graders vinkel, så då vågade jag det. Men jag satte mig med ryggen åt den ena, eftersom jag var lite osäker på om jag verkligen fick ha det helt skuggfritt...:)
 
Fjärilarna i håret satte jag dit för att...hm, ja det var väl ingen vettig tanke bakom det direkt...:)
 
 
 
 

Courage


I rampljuset

...nåväl, i alla fall i skenet av mitt nyförvärvade blixtpaket:)
 
Ni ska inte tro att det blev pyssel med detta i helgen, som jag skrev för något inlägg sedan. Eftersom jag är den mest otekniska person jag känner, så fick jag så klart inte blixtarna att synka med kameran.
Så det vara bara att åka förbi Scandinavian Photo idag igen och be dem visa.
Och då var det ju så klart inte så svårt längre.

Men idag hade jag ju inga modeller att pröva ljussättning på, så jag fick hålla till godo med mig själv. Inte så lätt när man bara gissar var man ska ställa sig - hoppas att någon anmäler sig frivilligt, så jag får öva lite i veckan...

Pappa sade strängt till mig att jag INTE fick ställa blixtarna i 45 -45 graders vinkel (helt skuggfria alternativet)...så det vågade jag ju inte göra då...:)
 

Tre vackra flickor och ett nätstängsel...

...ja, varför inte?:)
 
Jag hade faktiskt en idé om att fota mot bergsväggen för ett tag sedan, medan lönnarna fortfarande var fulla av höstens färg. Men hur fort har denna hösten inte gått - jag hann inte med en sådan plåtning innan löven redan var gulbruna och tillfället över för det här året.
 
Men varför inte utnyttja nätstängslet tänkte jag sedan. Så idag hämtade jag tre vackra modeller och tvingade ner dem i det lilla diket vid vägkanten.
Och jättekul att få fota Nora igen, det var ett tag sedan bilderna på henne och Chief nu - jag hoppas det blir fler gånger!
 
 
 
 
 

Som ett barn på julafton...

...känner jag mig idag!
 
Ska hämta mitt blixtpaket på Scandinavian Photo efter jobbet och hur jag kommer att tillbringa helgen är nog inte svårgissat:)
 

Sekunder och en evighet

Plötsligt stannar allt upp. Hon och hela världen tystnar.
Ett ögonblick av insikter och hon ser allt gnistrande klart.

Vågar inte andas. Vågar inte blinka.

Hon vet att snart kommer glömskan falla över allt som är.
Hon har varit där tidigare. Aldrig mer än sekunder åt gången.
Sedan faller verkligheten tillbaka och hon kan inte hålla kvar i stunden.
Lite drömlikt vet hon att det är kärnan av allt hon vidrör.

Sekunder och en evighet...
 

Ewa

När det kommer till vänner, är jag rik...
 
 
 

Kan man springa ifrån?

Hon rusar fram i en värld som står still.
Famlar, snubblar och törnar emot.
Blundar för tröttheten, men den finns överallt.
Runt henne. Inom henne. I luften hon andas.

Den där känslan, kommer man undan?
 
Kan man springa ifrån?

Elvira

En vacker fiolspelande tjej fick jag äran att fota idag
 

Tusen år senare

Ett litet tag. Inte på riktigt.
Jag snurrade. Till. Från. Runt, runt.
Vem kunde veta? Vem vet?
Rätt eller fel, vem bestämmer vad som är vad?

Tusen år senare.

Jag finns. Här. Nu.
 
 
 

För lite att göra

:)
 

Färg vs Svartvitt

Jag gör nästan alltid en svartvit version av alla porträttbilder jag tar
 
Ibland gillar jag den svartvita bäst och ibland gillar jag färgversionen.
Men emellanåt blir jag lika förtjust i båda, som i det här fallet:)
 
 
 

Håll i hatten...

...vad det blåste idag!
 
Perfekt tillfälle att plocka fram böljande tyger, hämta mina modeller och åka till det blåsigaste stället i stan - hamnen:)
Jag funderar allvarligt på att hänga lite mer med Erica och Ella, för när man är med dem så tutar alla bilar hela tiden - idag var till och med brandbilen inblandad i det där...:)
 
 

RSS 2.0